Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka Depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i Depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i Depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och Depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och Depressiva symptom..

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till Depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och Depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och Depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars Depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och Depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och Depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med Depressiva symptom.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka Depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med Depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att Depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors Depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på Depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på Depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på Depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser även om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade på en onlinebaserad enkät rörande Depressiva symptom, alkoholvanor och användandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka Depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med Depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att Depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och Depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet.

Förälderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig påverka förälderns förmåga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. Förälderns representation av omvårdnad har också visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förälderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och självskattade Depressiva symptom. Den svenska översättningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har använts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Är sambandet mellan ungdomars depressiva känslor och föräldrars beteenden i nyckelsituationer större än sambandet mellan depressiva känslor och allmänna uppfostransstilar? Detta har vi undersökt genom att låta 108 högstadieelever fylla i en enkät och sedan analysera deras svar genom hierarkisk regression. Tidigare forskning har påvisat att positiva beteenden är viktiga när det gäller föräldrars uppfostran och depressiva känslor hos ungdomar. Uppvisandet av positiva beteenden verkar dock inte likaviktiga som avsaknaden av dem. Vi har i vår studie gått ännu ett steg längre och våra resultat visar på att hur föräldrar beter sig i nyckelsituationer har större betydelse för depressiva känslor hos ungdomar än vad allmänna uppfostransstilar har.

SammanfattningSömnproblem är vanligt förekommande hälsoproblem i befolkningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visats vara en effektiv behandling för personer med insomni men mindre forskning har bedrivits på effekten av KBT i grupp för personer med insomni (KBT-I) och samtidiga depressiva symtom. Studien syftade till att undersöka effekten av KBT-I i grupp med avseende på graden av insomni, depressiva symtom, och samvariationen med transdiagnostiska processer. En single-subject design användes med dagliga skattningar och för-, mellan- och eftermätningar. Resultatet visade att graden av insomni minskade för samtliga deltagare och graden av depressiva symtom minskade för majoriteten.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu?s theory of Field and Habitus.

Bakgrund: Rådgivning om fysisk aktivitet som egenvård är en rekommenderad behandlingsform vid depressiva symtom. Positiv effekt av fysisk aktivitet mot depressiva symtom är bevisad, samtidigt visar forskning att personer med depressiva symtom har låg motivation till fysisk aktivitet. För effektiv tillämpning av denna behandlingsform är kunskap om vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom viktig. Tidigare forskning visar dessa personers syn på och åsikter om fysisk aktivitet, men studier som specifikt fokuserar på att belysa just vad som uppfattas vara av betydelse för motivationen till den fysiska aktiviteten saknas.Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som uppfattas vara av betydelse för motivation till fysisk aktivitet hos personer med depressiva symtom.Metod: Metoden var en litteraturstudie av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysmetoden som användes var inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: känsla av meningsfullhet, tillfälliga omständigheter som hindrar eller underlättar, upplevd självförmåga, andra människors beteende samt psykologiska strategier.Slutsats: Motivation är något komplext, personer med depressiva symtom uppfattar att flera skilda faktorer och omständigheter är av betydelse för motivationen till fysisk aktivitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion..